[Sompadoki-i-43] Zhuz - Faido ani Luksann

A picture from the Poinnari archive that nobody has described yet.

Hea somsarant ’zhuz’ novem nhoi. Itihasachim panam portilear kollta, monis jedna somsarant jieunk laglo, tednanch ’zhuzachi’ survat zali. Somsarant jietelea jivim poikint monis matr nhoi, punn ’zhuz’ manddun haddcheant matr fokot ’monis matr’ karonn. Ani hea onixott monxachea kriteank saks ditat nomyo-gudde-dongor-dorea-mollob. Khonchem-i zhuz konnak kitlem borem zaunk soklam tem konnem-i nokhkhem sangonk sadhy na punn sorvant luksann zalam tor tem ’monxaponnak’ mholl'llem sorvamni somojl'lem sot. Zhuzank lagon bhougollik tuttap/zoddap zalam, vhallchea udkak, dhortechea matiek, ami semvchea var‍yak soit vantte zaleat mhonntoch ’monxaponn’ konnak poddon gelam?

Pattlim xembor vorsancho itihas pollelo tor amkam monis, kuttom', somaz koxi bodlta (Change), sthithyontor (Transition) ani rupantor (Transform)zata mholl'llem mottvea somzonchem tor;

Radio Kall (1920-1950): Eka vattecho (fokot aikoncho) prosar punn bhovo chodd patyenni aslem madhyom'. Viz sokot naschim soit beattri sel'lam vhaparn lha-lhan reddio choddtavanchea ghoramni astalo ani tea reddiont mahet lokak labhchi promuk vatt zatali. Zamv bhatmi, komenttri, somvad, va songit oxem bhas/somsokritik logti zal'li visotrit mahet reddiocher labhtali. Tteligramam, ani toppal somprkachim promuk madhyomam zaunasolim.

TV-cho Kall (1950-1990): Dakoupacho kall (aikoup toxench polleup), dekun zahiratam vistarolim. Pollel'lench patyemvochem (Seeing is believing) dhyeyakhal fottimni sotachem rup ghemvchem sadhy zalem. Ttivimni yemvchim disallim karyim eka kuttmik bhandak soit ekouttit zaun jieunk preronn ditalim. Zoxem ekach vellar sorvamni ghorchea holant zomchem, ttivicher prosar zamvchim karyim; zamv siriylam, va filmam va bhatmi va her monronzonam sorvamni eka nomearolelea vellar eka zagear boson pollemvchi souy keli. Dekun kuttmik bhand, sangata devachem magnnem/aradhon, sangata boson jemvchem ani ekameka somvad cholomvchem hea kallachem mukhel hater zalem.

Computer (Digital) Kall (1990-2010): Don vattemni prosar suru zalo. Mahet solisayen ekameka pacharunk solis zalem. Holltar somstheancho odhikar vektink labhonk aukas mell'llo. Imeylamni toppalacher dhadd ghali, inttor‌nett, mobailan ttivinchem sthan holltar gheunk dhorlem. Kuttmik bhandacher soit hacho probhavo poddlo. Ekameka somprk korunk zaiteo vatto udeleo; zoxem vattsap ani her madhyom'. Inttor‌nettar sonket‍stholl (Website) mahetechem kendr zaunk soklem. Choddtavank gugol mhollear mahete sodhpachi vatt zali.

Somajik Madhyomancho Kall (2010-2020): Konnem-i kitench prosar korunk solis zalem dekun sot vektinixott (Subjective) zalem xivai vostunixtt (Objective). Jivit mhollear dakoupachem zalem, monxa bhand soit dakoupache zale. Monis opnnak don somsaramni jieunk souy korchem onivary zalem. Ek somsar opnnak (lipvonk) tor dusro somsar herank (dakvonk). Hangasor mahetek soit opnnak zai toxem gollsunk sokchech mirvonk sokle.

Prochar (propgandda)/mahete-zhuzacho Kall (2020-): fottimni sotak opnnak zai zal'leporim zoddunk/moddunk solis zalem. Fottkirim sotam, fottkiro itihas rochon, dhrivikoronn (Polarization) sodanchem zalem. Atam kritim' bhudhvontkai (Artificial Intelligence), bottos (Bots) vhaparn mansik lokxi-i‌koronn (Psychological targeting) suru zalem. Novim pustokam, novim filmam yeunk laglim. Adhlim madhyomam soit heach procharant vantteli/bhagidar zalim. Fek nyus vistarun ayil'lea madhyomamni ’sot’ sodhunk ascheo oxir vatto legun oxir zait geleo.

Punn hea sorvanchem mullavem karonn koslem? bhovo sompem karonn tem. Porot itihasachea panantlea vevegllea zhuzanchea karnnank sodhlem tor gomta; monxacho svarth/obles.

Aichea kallar zagtik sthoracher soit dorek monis eka na eka ritichem zhuz zhuzon asa. Zamv tem zhuz heramsovem va opnnathoim; oplea chintpa/sid'dantamsovem. Punn mullavem karonn vixlexonn (Root cause analysis) kelem tor gomta: herancheo chuki sodhunk ghalchi minot zor amchea chukincher ghali tor, amchi xeathi/sokot dakomvcheak ghalchi minot zor amchi osoktkai ollkon gheunk ghali tor, somsarant ’zhuz’ mholl'llench astem na.

Somajik jivi zaunasolo monis khoremponnim az ekloch jieta. Asonk/dakvonk taka sorv asa; kuttom' asa, sombondh asat punn kholayen pollelear bhitrole bhitor pokoll zatech asa. Sombondh asa punn bhandou‌ponn na. Kuttom' asa punn bhand na. Sorvancheaki poilem ’sodd‌dodd mholl'lli na’ ani kosollon vechea sorv bhandachem mullavem karonn hench.

Omerika kristacho pattlavo korcho dex, iran muslim' dex. Oxem pollelear don‌yi dhormant he dis sv-ovlokon korcho. Kristamvank korejm' tor muslimank romzan. Konnak zhuz zainaxem korchoch dhorm' tor konnacho dhorm'‌cho zhuz ubhzomvocho. Punn hea sorv zhuzamni chodd ani chodd duk bhogchi omaikamni, bhurgeamni, goribamni. Punn tancho oskot tallo hea zhuzanchea bamb-blasttachea avazant aikotolo tor‌yi konn?

(March, 2026)